Julrepertoarstrender

Share on facebook
Share on google
Share on twitter
Share on linkedin

“Nå’t gammalt, nå’t nytt, nå’t lånat, nå’t blått (och lite Rutter)” verkar vara en formel som funkar även när man komponerar ihop sin julkonsertsrepertoar.
Alltså, en julklassiker som När det lider mot jul, nå’t nytt som Lauridsen, nå’t lånat kan vara ett nytt fräscht arr på en klassisk julvisa och nå’t blått får stå för en mer jazzig jullåt som Chestnuts roasting.
Ett tag sjöng alla körer Puerlings arr på Stilla natt, många år var J Sandströms Det är en ros utsprungen populär, senaste åren har det varit poppis med Lauridsens O Magnum Mysterium och Cohens Hallelujah. Och hur många körer startar inte sina julkonserter med att tåga in till Bonds Bereden väg för herran?
Årets trend verkar vara att många har tagit upp Rachmaninovs Bogoroditse Djevo på sin julrepertoar. Tja, varför inte, den är ju vacker och mäktig. Men är den jul?

Körer, sjung vad ni vill, men rör inte min Jul, jul. En julkonsert utan den är som julafton utan julmust. Går inte.

(Men finge jag önska vill jag ha mer Alfred Burt och mindre Bossi.)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

14 − two =